Många har frågat…

På något sätt har jag alltid varit lite trög… Lite så där sen och sävlig. Måste tänka färdigt innan de stora besluten ska tas. Malin kan ibland bli rätt irriterad på att det ibland tar lite för lång tid. Som nu, då många har tjatat på mig om att börja blogga – på riktigt!

Tydligen blir man inte helt tagen på allvar, om man nu inte bloggar som alla andra. Att skriva lite lättsamt med jämna mellanrum för att andra ska få ha något att läsa. Andra fotografer har tjatat, kompisarna har tjatat, frun har tjatat… Om jag har lyssnat? Tja, kanske med ett halvt öra…

Men nu började även en av sponsorerna att tjata, så då fick jag väl börja då… Fast, det får bli på mitt sätt. Inte som andra vill ha det. Vill jag skriva så skriver jag, annars inte. Vill jag skriva långa texter som ingen orkar läsa, då gör jag det. Vill jag gnälla, så gör jag det. Men oftast kommer jag enbart att berätta om hur livet är för en sådan som jag – en enkel norsk naturfotograf!

Ni får gärna ge mig lite feedback om ni vill och ni får gärna ha synpunkter på det jag skriver. Men jag kan redan nu avslöja att jag inte är någon större anhängare av dösnack, eller smalltalk som det också kallas.

Jag älskar fotografi, naturen, konst, musik, litteratur och filosofi. Dessutom är jag mycket social – bra kompisar värdesätter jag mycket högt. Avundsjuka, skitprat eller jantelagstänkande – det tar jag stort avstånd ifrån. Bara så att ni vet.

Jag är en ganska allvarsam person som bitvis kan uppfattas som tråkig – men jag vet också att jag har mina roliga stunder då skratten skallrar i väggarna. En gott skratt förlänger verkligen livet.

Lite inledande tankar så här när nattmörkret sänker sig över ett försommarvarmt Söderhamn. Om några dagar kommer min nya bok i posten från förlaget… Jag räknar timmarna tills dess.

(Sångsvanen är fotograferad vid Ålsjön, Hälsingland 2008)