Viktiga tankar om bild, del 1

Tänkte börja en serie med bildtankar som jag kommer återkomma till med jämna mellanrum. Här kommer de första tre.

1)   Jag ska kunna se allt i en scen för att kunna välja ut allt jag tycker är intressant.

2)   Att lära sig se fotografiskt betyder mycket mer för en bra bild än vad omfattande tekniska kunskaper gör.

3)   När jag börjar söka efter bilder kommer jag märka att det enkla kan vara mycket komplicerat, det lilla kan verka enormt, och det obetydliga kan bli avgörande.

(Bilden visar kölddimma en vinterkväll vid Segersta, Hälsingland)

Blodsugande fjäril har kommit till Sverige…

Jag har blivit stucken av mygg, knott, bin och getingar – så många gånger att jag tappat räkningen. Jag har blivit biten av hästbroms, blinding, regnbroms och älglusfluga. Jag glömmer heller inte den gången jag hadde mer 80 fästingar på mig efter en vitsippsfotografering i Vegeholm utanför Ängelholm.

Jag har också blivit biten av huggorm och snok, och har haft blodiglar på mig vid minst två tillfällen. I naturen finns det mycket som kan göra vistelsen otrevlig…

Huggormen tycker jag är ett fascinerande djur, har inget negativt att säga. Annat än att man ska gå försiktigt på ormrika ställen – och helst inte i tunna joggingskor (talar av egen erfarenhet)…

Nu har ännu ett djur kommit till Sverige som jag säkerligen kommer bli biten/stucken av så småningom – en fjäril med det otäcka namnet vampyrfjäril.

Den ser ut ungefär som ett visset blad och har en lång vingspets som den använder för att suga blod med. Men den är inte farlig för människor.

En fjäril som suger blod. I Skutskär. Den upptäckten gjorde insektsforskaren Jan-Olof Björklund när han inventerade fjärilar i förra veckan vid en äng där Dalälven mynnar ut i havet strax utanför Skutskär.

– Det verkar vara en ganska rejäl population. Det här området vid Dalälven är ju känt för att locka till sig den här typen av arter, säger Jan-Olof Björklund.

Vampyrfjärilen har en hård sugsnabel som den kan använda för att sticka hål på huden med, till exempel på en människa för att suga blod. Den finns sen tidigare i Finland. Men nu har alltså Jan-Olof Björklund upptäckt vampyrfjärilen, för första gången i Sverige i Skutskär.

Men Jan-Olof Björklund tror inte att Skutskärsborna behöver vara oroliga för att bli attackerade av blodsugande fjärilar. – Enligt finska expert ger den sig inte på folk, det har bara hänt någon enstaka gång, säger han. Titta på detta klipp hur den suger blod på en människa…

Gissa nu vem i Sverige som kommer vara en av de första som blir stucken?

(Bilden visar en svärm av den oskyldiga fjädermyggan)

Veckans citat…

En av mina favoritböcker i bokhyllan är Mountain Light av Galen Rowell (1940-2002). Boken är full av personliga reflektioner över livet och hans fotograferande. Rekommenderas!

Jag bjuder här på några rader från boken: The roots of style are to be found in personal vision rather than in technique. The process of photography expressed in terms of technique alone is unintelligible to me, even though I have been practicing it for decades. Consider, for example, the familiar act of driving an automobile. If I had begun this chapter by trying to describe the mechanical adjustments necessary to operate my vehicle, I would have already lost my readers, including, probably, the automotive engineers. Describing a series of starts, stops, clutchings, shifts, and turns no more explains a journey than a description of camera brands, f-stops, shutter speeds, focal lengths, and films can explain my – or anybody else’s – photographs.

Johan was here…

Bjuder på en vinterbild, så här mitt i hetaste sommaren… Måste svalka mig lite med att titta på snö. Fast det är nog kanske inte den renaste snön. Johan hade ju varit där och gjort sin speciella signatur…

Vilken tur att han inte hette Sebastian, då hade det behövs några liter kaffe inombords för att blåsan skulle ha lyckats krama ur sig hela namnet. Hur det är med alla Bo vet jag inte… Men några större problem att lämna sin signatur både här och där borde de inte ha…

Just det ja, glömde en ny älgbild…

…och en lite annorlunda sådan. Måste ju göra lite nyare älgbilder, får ju inte upprepa mig för mycket…

Semester utan tid att ta semester…

Det blir så ibland… Att man måste ta sig lite semester utan att det finns tid att ta semester. Sista veckan har varit så, med familjen på besök var det mindre tid att arbeta. Ogjort arbete, uppgifter och deadlines som närmar sig hotfullt, mejlen som är smockfull av obesvarade mejl…

Men nu är jag tillbaka i någorlunda normal hastighet. Min far åkte tillbaka till Norge idag – nu ses vi kanske inte förrän till jul. Min dotter är kvar tills nu på fredag. Det blir tomt när Linnea åker…

Men med allt arbete som behöver göras så kommer tiden att gå fortare tills nästa gång vi ses.

Här på bloggen ser jag att det varit lugnt – med färre inlägg minskar besökarna. Varför vet jag inte… Det finns ju äldre inlägg att läsa – läser ni nästan enbart de senaste inläggen?

Så gör iallafall inte jag när jag besöker andras bloggar.

Kon med tvillingkalvarna…

Var en tur till älgmarkerna i går kväll, med Malin och min far. Vi fick äntligen se älgkon igen, den med tvillingkalvarna. Hon stod mitt ute på det stora kalhygget, på ungefär 400 meters håll. Hon var försiktig, björn fanns i närheten… Genom kikaren kunde vi sitta och titta på familjeidyllen.

Lider i den extrema värmen…

Vad gör man en dag som denna? Värmen är extrem… Hjärnan fungerar inte normalt när man går runt och dösar med en genomklibbig kropp. Usch och fy! Längtar till kylan kommer så att hjärnan kan börja fungera igen.

Vid en liten fågeldamm…

Var en liten tur till Ljusne idag. Malin skulle fotografera Bea och Linnea vid den fallfärdiga fabriken. Jag och min far tog oss en annan tur runt i området. Tittade till båthamnen och hittade plötsligt denna lilla damm som visade vara en magnet för sädesärlor och ungtärnor. Det var bara att sätta sig där en kort stund och se vad det kunde bli.

Nu var detta ingen riktig fototur så tiden var inte på min sida – efter 15 minuter fick vi ge oss vidare. Men några trevliga bilder blev det… Ibland har man lite tur…

Ovänner…

Lärkfalken och fiskmåsen är inte några bra kompisar precis…

(Bilden är från Ålsjön)