ERIK MALM – en envis jäkel som går in för saker till 150%

Här i Norden har vi många mycket duktiga naturfotografer. Några av de bästa kommer jag presentera här. Ett subjektivt urval där det gemensamma är ett brinnande intresse för naturen och den naturfotografiska bilden. Naturfotografer som går ett steg längre i sitt naturfotograferande, som har förmågan att förmedla sig själv i sina bilder.

För 14 dagar sedan presenterade jag min goda vän Anders Geidemark. Nu kommer en annan god vän till mig, Erik Malm från Stenungsund i Bohuslän. Erik är också medlem i föreningen Naturfotograferna/N.

 - Jag är född det fagra året 1964, men trots samma födelseår som Terje, både ser jag yngre ut och är det dessutom!

- Nåja Erik… Det är under två månader mellan oss, så det räknas inte… Så hur vill du annars beskriva dig själv?

- Mina föräldrar har om och om berättat att jag redan som barn var en envis jäkel. Jag har alltid gått in för saker som intresserat mig till 150%. Fotboll, fågelskådning, musik, fotografering…

- Hur länge har du fotograferat?

Jag började så smått fotografera i 12-årsåldern. Var på en skolresa till Öland. Min klassföreståndare och en kamrat till honom – ”Aqua” – var mycket fågelintresserade och resans sista morgon fick jag följa med ner till Ottenby. Blev då helt fängslad av fågelskådning. Aqua var också en duktig fotograf och hans stora teleobjektiv imponerade. När jag kom hem såg jag till att med stor idoghet lära mig Europas alla fågelarter till både utseende och deras läten (jag blev kallad för knäppgök). Med övertalning lyckades jag också få låna min pappas kamera och mina första bilder togs. Inget att skryta om idag men nödvändiga steg att ta för att komma vidare. Denna kamera sålde jag utan hans vetskap för att köpa mig en ny och bättre. Min pappa har nu förlåtit mig…

- Varför blev det just natur som blev din huvudinriktning?

Ända sedan jag var riktigt liten har jag älskat att vara ute i naturen. När fågelintresset vaknade blev det rätt naturligt att naturen skulle bli motiv.

- Vilka motiv i naturen tillhör favoriterna?

Jag gillar allt som finns i naturen! Om jag uppfattas fokusera på vissa motiv är det bara för att jag inte hinner med allt…

- Vad är viktigast för dig i ditt naturfotograferande?

Att få utlopp för min kreativitet, blir odräglig annars! Att med KAMERAN skapa bilder som förmår uttrycka det jag vill av budskap, känslor och dylikt – var för sig eller tillsammans med andra bilder. Ibland är bilden dokumentär, ibland målerisk/impressionistisk/expressionistisk – stil helt beroende på vad syftet med bilden är. Jag vill inte vara main stream, vill kunna ha en egen stil, men ändå behärska traditionella stilar och teknik då detta är nödvändigt för mina syften. Jobbar för närvarande intensivt med utvecklingen av de måleriska uttrycken, där kameran används som en pensel. Har upptäckt att dessa bilder väcker en helt annan uppmärksamhet hos en betalningsvillig konstintresserad publik, både i Sverige och utomlands. I mina projekt och dess böcker däremot, kommer jag dock använda både traditionell och målerisk stil för att uppnå det jag vill.

När man kämpar hårt med att bli så duktig som förutsättningarna räcker till med att hantera en kameras alla möjligheter, är det dock oerhört frustrerande att se vissa (världsberömda) fotografer bygga en hel (världs)karriär på vad som till stora delar visar sig vara fuskverk. Bilder som anges, eller som inte upplyser om något annat åtminstone, vara dokumentära, men senare visar sig vara verk fixade i datorn eller på andra manipulativa sätt. Det är helt OK att fixa i datorn, att fotografera djur i hägn, men då publiken inte direkt kan se och förstå att så är fallet utan går i tron att bilderna är äkta, då bör en varudeklaration finnas. Vad gäller de måleriska stilarna, vilket är betydligt svårare än att bara ”skaka” på kameran, finner man bara ett fåtal fotografer i världen som verkligen fixar tekniken med KAMERAN, utan diverse trickfilter eller manipulation i Photoshop, vilket annars är det absolut vanligaste. Att få tillhöra de som verkligen fixar tekniken och dessutom förmår förmedla något mer, är den stora ambition jag har just nu.

- Hur ser en bra naturbild ut för dig?

Den uttrycker/förmedlar ett budskap och/eller en känsla som berör. Kanske saker som berör den enskildes liv eller dess plats i ett större sammanhang.

- Du är ju musiker i grunden, hur har detta påverkat dig som naturfotograf?

För MIG utgör musiken tillsammans med filmen, dansen och teatern de konstformer som starkast och omedelbart lyckas (eller misslyckas) med att påverka publiken momentant. För mig är musiken oerhört viktig i mitt bildskapande, i den utveckling jag haft och i den utveckling som jag förhoppningsvis skall fortsätta att ha. Från musiken använder jag hela den tanke- och idévärld, som jag använde som (symfonisk) musiker.

När man spelar musik, spelar man ju toner som tillsammans bildar melodier för att uttrycka sig lite förenklat. Stannar det bara vid detta hör man just bara tonerna som bildar melodin. För att nå djupare måste man även ha förmågan att variera klangvalören i ett enskilt instrument, eller genom olika instrumentering och de olika instrumentens samverkan med varandra. För att man inte skall störa sinnet med irriterande ting, vill publiken också att man skall spela rätt toner, dessutom rent. Från min musikutbildning är jag, på gott och på ont, skolad till perfektionism. MEN når det bara dithän att allt är perfekt, kan det lätt också bara bli tråkigt. Därför krävs också det viktigaste av allt, musikaliteten, dvs förmågan att på ett engagerande vis uttrycka/förmedla känslor genom musiken. Att få publiken berörd med alla dess sinnen.

Inom fotograferingen är det för MIG viktigt att behärska den teknik som krävs för att nå de resultat jag vill uppnå, därtill de nyanser (klanger) jag behöver för att ge en extra dimension. Kryddat av min egen ambition att förmedla det sista och viktigaste – känslan (musikaliteten). Jag kämpar som sagt hårt med att försöka uppnå allt detta.

- Du har ofta berättat om vikten av att arbeta i olika projekt, varför är detta så viktigt för dig?

Jag vill alltid ha ett mål och ett syfte med det jag gör samtidigt som jag skall trivas med det jag håller på med. De flesta fotografer jag känner till tar oerhörda mängder bilder, antingen för bruk via t.ex bildbyråer eller för egen bildsamling. Jag var själv under en tid medlem i bildbyrån GreatShots, som på den tiden samlade många svenska och internationella fotografer, de flesta allmänt bedömda till att höra till elitskiktet. Självklart var det väldigt hedrande att bli värvad dit, men jag insåg relativt snabbt att sedvanligt bildbyråfotograferande inte var något för mig. Jag ville inte bara vara en råvaruleverantör utan ville också vara med i förädlingsprocessen. Därför hoppade jag av och gör idag det jag känner för själv. Jag skapar mina projekt och bygger dess innehåll och mål och tar just i stort sett bara de bilder jag behöver, inte bilder som bara är hyllvärmare. Jag kan nu fokusera på ett helt annat vis.

För er som kommer till evenemanget i Grövelsjön 2-5 oktober, där jag fått den äran att få samarbeta med Terje och Kai Jensen (nästa år igen – 2009 – kommer också Anders Geidemark att vara med) som kursledare/föreläsare, kommer jag utveckla just denna fråga lite mer. Hoppas att så många som möjligt vill göra oss sällskap!

- Du har hittills gett ut ett antal böcker, kan du berätta lite om dessa?

Jag började ganska tidigt drömma om att göra en bok. Har ju alltid sedan barndomen haft massa projekt av olika slag på gång (varje nytt genererade en uppgiven suck från mina föräldrar, numera är det min kära hustru som suckar…). Hade ju vistats mycket i den Bohuslänska skärgården, så detta blev ett ganska givet tema.

Trots många synpunkter från delar av min omgivning – ”du kommer aldrig få ge ut en bok” – så drev jag det i hamn, får väl tacka envisheten för detta. När jag kommit ca 2/3-delar in i arbetet kontaktade jag ett tryckeri och presenterade materialet. La fram förslaget att om jag stod för alla kostnader kring fotograferandet och de kring tryckprocessen, så kunde vi kanske få ett förlag att ge ut boken och att vi skulle dela intäkterna oss emellan. Ägaren till tryckeriet visade sig vara hälftenägare i ett förlag och de hade under många år letat efter ett material, men inte lyckats. Här råkade jag komma med ett material och efter några minuter var det beslutat att jag skulle få boken utgiven. 390 bilder på 472 sidor blev det och priset hamnade som dyrast på runt 1200 kr. Tämligen osannolikt att få göra något sådant som debutbok. Boken kom ut hösten 1999 och framgången födde frågan från bokhandlare och företag om att göra ytterligare en bok om skärgården, dock lite mindre och billigare. Året efter kom andra boken ut.

Båda böckerna är sedan 2 år slutsålda. Istället för att trycka nya upplagor, kommer jag hösten 2008 ut med en helt ny och omarbetad bok istället.

De två första böckerna öppnade nya möjligheter och jag inledde 2003 mitt stora projekt om polartrakterna. Med bilder från en 19-dagars ”rekognoseringsresa” till Antarktis (Falklandsöarna, Sydgeorgien och Antarktiska halvön) kom jag 2005 ut med en ”introduktionsbok” i projektet ”POLARfever – about Arctic & Antarctica”.

- Du har ju ett särskilt förhållande till polartrakterna, vill du berätta mer?

Som uppväxt med den bohuslänska skärgården, som stundtals kan vara ganska kärv, gillar jag utsatta miljöer och de utmaningar som krävs för att vistas där. Efter skärgårdböckerna beslöt jag mig för att ägna mycket av min tid åt de fascinerande, men idag tyvärr pga den globala uppvärmningen starkt hotade polartrakterna. Här finns fantastiska motiv för både dokumentär och målerisk fotografi, här finns ett budskap oerhört viktigt att framföra. Hela jorden påverkas av förhållandena som råder i Arktis och Antarktis.

- Har du några bra tips att ge till andra som vill satsa på sitt naturfotograferande?

OM syftet är att försörja sig som naturfotograf, måste man vara realistisk. Det finns idag en enorm mängd naturbilder användbara för en kommersiell marknad. Antingen måste man med sina bilder utmärka sig/bryta ut från mängden för att lyckas. Eller så måste man ha en ordentlig svada för att ta sig fram. Det finns de som har tusentals bilder av supernivå som har jättesvårt att nu ut genom bruset och det finns de som med 50-talet riktigt bra bilder och resten tämligen mediokra lyckats skapa sig en framgångsrik världskarriär. MEN även en fotograf med den sistnämndes egenskaper kan ha ett starkt berättigande på marknaden om bildernas och budskapets syften är så starka att de berör en publik!! KAN man ha en genomgående bildkvalitet på högsta nivå OCH en stark marknadsföringstalang OCH ett starkt budskap/syfte med det man håller på med, borde ju detta vara optimalt…

- Slutligen, har du några tankar om fotoutrustning?

För mig är kameran/fotoutrustningen bara verktyg för att ta de bilder för de användningsområden och syften jag har. Jag fotograferar både analogt och digitalt, jag publicerar mina bilder i tryckt form, visar dem vid föreläsningar och jag producerar Fine Art-förstoringar. För att få den kvalitet jag och mina kunder kräver har jag den utrustning som krävs för att uppnå den tekniska kvalitet som behövs.

DOCK innebär inte en superutrustning att man per automatik tar bra bilder. När man besöker fotomässor, tycker jag att det är ganska besynnerligt hur stort intresse många ägnar teknikprylarna och hur lite intresse som faktiskt finns till att skapa eller betrakta god fotografi eller annan bildkonst eller andra konstformer rent generellt. Vad är nyttan med att skaffa sig en dyr Stradivariusfiol om man nätt och jämnt kan hantera en fiol?!

Vad är syftet med din fotografiska verksamhet? Skall du jobba professionellt, producera böcker, utställningar mm eller samlar du bilder bara för ditt eget höga nöjes skull? Varför lägga stora pengar på utrustning som man egentligen inte har nytta av eller faktiskt kan dra nytta av, när det säkert finns andra saker pengarna bättre kan användas till? Jag tror att detta kan vara viktiga frågor att ställa sig innan man investerar i sin utrustning.

Erik Malm har det senaste året varit rätt flitigt publicerad i framför allt de svenska fototidskrifterna. Nu väntar publicering också i USA, Storbritannien, Tyskland och Australien, där de måleriska bilderna verkar ha väckt intresset. Världsnaturfonden WWF har börjat använda Eriks polarbilder runtom i världen. Erik har också nyligen skrivit kontrakt med talaragenturen Skillspartner, som kommer sköta hans kommersiella föreläsningar för företag och liknande. Erik håller också på att öppna ett eget galleri, hans FineArt-försäljning har börjat ta fart! Erik vet också att framgång även innebär motgångar som måste övervinnas. Det gäller att ha fötterna på jorden. Goda relationer med kompisar och kollegor – och en härlig familj är den största tillgången och framgången av alla.

Om man vill beställa böcker, föreläsningar eller annat från Erik kan ni kontakta honom via hans hemsida. Under hösten kommer det däremot en ny och uppdaterad hemsida. Företag och ”professionella” organisationer kan boka föreläsningar med Erik via Skillspartner. Ideella föreningar och liknande är hjärtligt välkomna att kontakta honom direkt.